En lårskada, en vadskada och en sjukling... Kranglers är nere på knä och liknar mest en sjukstuga. Nästa rekrytering behöver vara antingen en bättre tränare, sjukgymnast, naprapat eller liknande!
För egen del är jag mycket nöjd med att inte vika ner mig för den dystra statusen i gruppen och på sätt och vis är det er förtjänst. Passet hade inte kommit till annars och det hade inte blivit av.
Kan alltså rapportera från en ännu stjärnklar kväll. Kom iväg från Kranglan 20:53 och 16,2 km och 1:32:44 senare hade jag avverkat kvällens distanspass runt Trehörningsrundan. Sprang fel två gånger, vanan trogen, siktade rådjur och räv, sprang om en mtb-cyklist på stigen mellan blå och snöromsvägen och var mycket nöjd tillbaka i Kranglan!
Krya på er Kranglers!
Benen är möra idag. Som om musklerna körts genom en mangel. Trappor nedför är ännu på eftermiddagen en smärre utmaning. Plötsligt vill benen vika sig.
Inget snack om att gårdagens pass hade effekt! Andra backen och den nivå av stumhet jag upplevde i vader och baksida lår kommer att finnas kvar i minnet ett tag. Skön känsla!
Och vi bärgade alla orienteringskontrollerna!
Behöver jag tillägga att detta pass knappast hade blivit av utan er? Tack!
