Benen är möra idag. Som om musklerna körts genom en mangel. Trappor nedför är ännu på eftermiddagen en smärre utmaning. Plötsligt vill benen vika sig.
Inget snack om att gårdagens pass hade effekt! Andra backen och den nivå av stumhet jag upplevde i vader och baksida lår kommer att finnas kvar i minnet ett tag. Skön känsla!
Och vi bärgade alla orienteringskontrollerna!
Behöver jag tillägga att detta pass knappast hade blivit av utan er? Tack!
Ja, darn, den kändes..
SvaraRaderaKikade just på snittiden på väg hem fr backen med krampande vader, och 5.40 är inte direkt imponerande...
Men känns bättre än väntat idag!
De blev en rejäl genomblåsning minsann. En stark upplevelse från backarna är andningen - var annars kan den bli så groteskt tung, djup och in i märgen skälvande, nästan så att lungmoset är på väg upp! Helt sjukt. Å skulle man berövas ett andetag så hade man väl tuppat av.
SvaraRaderaEn annan reflektion är förstås att givet alla blessyrer så ligger vi på gränsen till vad våra arma kroppar klarar. Njutbart för alla sadister. Jag ser - helt ärligt - att om jag nån gång åker på mardrömsskadan avklippta hälsenor så sker det djupt inne i Nackareservatet nån av dessa underbara onsdagskvällar/nätter.